The Power of Flowers

Det kan tyckas underligt att en blomma som är så vit att det nästan gör ont att titta på den i solsken heter Blodört. Men namnet syftar inte på blomman utan på den röda mjölksaften som tränger fram när de knölliknade rötterna delas. Den har användas för att färga garn. Det finns också en enkel variant.
Hela växten är giftig, mjölksaften kan irritera hud och slemhinnor.

Förra våren hittade jag en underlig liten växt i trädgården. Det visade sig vara en Sippskål, en svamp som enligt Naturhistoriska riksmuseet lever som parasit på vitsippor och gulsippor.

Andra källor säger att den angriper alla Anemone. Jag är böjd att hålla med om det för av mina Balkansippor som förr var bitvis marktäckande finns det nu bara enstaka kvar. Den påstås även angripa Svalört.

Det är nog inget annat att göra än att gräva upp dem så fort man upptäcker dem. Jag tyckte jag var noggrann och på min vakt i förra året, men uppenbarligen inte tillräckligt. Gissar att det också gäller att ta demi tid så inte sporerna hinner spridas. “Roten” är en svart, hård klump eller knöl.

Nej, det är inte den vilda, svenska fridlysta blåsippan som nu visar sig, utan Ungersk Blåsippa (Hepatica transsylvanica). Blommorna kommer bland det vissnade fjolårsbladverket, till sommaren blir det en liten vacker “kulle” av blad.

Om jag blev tillfrågad vilken min favoritblomma är, skulle nog svaret variera med årstiden, men en absolut favorit är Vintergäcken. När dagarna börjat bli längre kommer den, innan snön har försvunnit lyser den upp i rabatterna, ja den orkar till och med kämpa sig igenom istäcken.

Lite mot bättre vetande kunde jag inte motstå frestelsen och köpte i våras en Hibscus syriacus “Rose of Sharon”. Dagarna innan åskregnet som gav 50 mm på en natt slog de första blommorna ut, och jag tycker att den höll vad den lovade.

Nu återstår utmaningen att hålla den vid liv till nästa vår.

Det börjar bli tulpandags, och först ut är som vanligt Tulipa turkenstancia. Det är en vildtulpan som jag tror ursprungligen kommer bortifrån Mongoliet.

Även om kvicksilvret på morgonen fortfarande kan vara en bit under noll, och inte orkar så långt upp under dagen är det ändå alldeles säkert: Våren är här!

Den stora utmaningen är att njuta här och nu. Att hinna med att glädjas och att se Vintergäcken innan den blommat över och ersatts av Krokus – som redan börjar se bedagade ut.